Aldo Rossi var en italiensk postmodernistisk arkitekt, verksam mellan 1950- till 1980-talet. Rossi hade ett poetiskt förhållningssätt till arkitektur och hans färdiga verk förhåller sig i ett gränsland mellan erindring, dröm och verklighet. Kyrkogården i Modena färdigställdes år 1971. Rossi leker med kyrkogården som en maktdemonstrant i kombination med en fragmenterad och poetisk ingång till dödsriket.

‍ ‍
Här visas studiearbetet av ett urnhus i ritningar och modeller baserad på studieanalysen av Aldo Rossis kyrkogård i Modena. Urnhuset är en liten och mänsklig plats som motsätter sig makt som något dominerande som annars ofta är typiskt för en religiös plats. Hålen i fasaden fylls upp av urnor. Taket är tjockt för att föra fokus nedåt, mot underjorden. Det lilla huset är labyrintiskt för att förvrida tanken om upp och ned, en passage i de dödas hus.